2002-11-29

Hooli-boooliii
I veckan fick jag höra att jag inte är riktigt klok. Det visste jag i och för sig redan, men det är alltid trevligt att få det bekräftat av någon annan. Det som gjorde mig riktigt glad var inte så mycket själva orden som sättet de sades på. Hade jag inte varit så tokig skulle jag nästan påstå att det sades med något som lät som beundran i rösten... Fascinerande!

I övrigt då... Tja, jag har fortfarande för mycket att göra i skolan, men har ändå hunnit med att vara lite social. Var på lunchdate (egentligen ingen date, men man kan ju inte erkänna att man är en sån däringa looser-singel som inte ens bryr sig om att date:a (anglicismerna haglar!) längre). Det var riktigt schysst att träffa någon man inte sett på flera år och upptäcka att man fortfarande faktiskt hade något gemensamt. Det är sällan jag träffar någon som ens kommer i närheten av att prata så mycket som jag gör, men jag måste säga att den här killen var riktigt imponerande!

Dessutom har jag konstaterat att även om Stockholm verkar lida en förskräckande brist på snygga killar så finns det i alla fall ett helt gäng som är trevliga. Visserligen kan det ju tänkas att det är jag som har väldigt underlig smak, men det kan ju också tänkas att jag är den enda som är normal i en värld av konstigheter... Hmmm. Undrar vad som är mest troligt... :o)

Jag är trots allt hoppfull inför framtiden. Jag menar det borde ju bland flera miljoner män i lämplig ålder finnas någon som passar mig (läs: som inte är riktigt klok han heller!). Om det bara kunde komma lite snö som fick ligga kvar till i början av mars vore allt så nära perfekt som det kan bli...

2002-11-23

Labrapporter, föredrag och förkylningar...
Hej och hå. Det var ett tag sen jag skrev något nu, så det känns som att det är dags. Vad kan jag säga? Jag har ett antal labrapporter som ska lämnas in, en resttenta som ska skrivas och ett projektarbete i miljöledning på gång... Känns inte alls som att man har häcken full!
Har tillbringat den senaste veckan med att vara sjuk. Har haft en envis förkylning som inte velat gå över utan istället bestämt sig för att mutera till en muskelinflammation. För er som aldrig har haft muskelinflammation kan jag bara säga - lyckostar! Det gör nämligen ruskigt ont. Jag har trots detta lyckats förbereda och hålla ett föredrag som jag fick ett väldigt bra omdöme för. Tack och lov för det i alla fall!

Förra helgen hade jag besök av en god vän från Oslo. Det var kul, men lite jobbigare än jag räknat med. Man vill ju alltid vara en god värdinna, så även om han hade en massa andra vänner här i Sthlm som han kunde umgås med, kändes det ändå som att jag var tvungen att se till att han hade roligt eftersom han bodde hos mig. Jag kunde även konstatera att den laddning som fanns mellan oss tidigare nu är borta (i alla fall från min sida) vilket kommer göra det mycket enklare att vara vänner nu.

I övrigt kan väl konstateras att det verkar som att mina vänner har ingått någon slags pakt om att fly landet samtidigt. En har varit (är?) i Lissabon på en H-P mässa. Två har stuckit till Kanarieöarna och 1½ har åkt hela vägen till Bankok för att slippa mig. (En vän + en bekant = 1½ vän). De kommer stanna i Thailand en vecka för att sedan förflytta sig till Hong-Kong om jag förstått saken rätt. Jädrans typer! Jag vill också ha en liten utlandssemester! *morrr*

Igår gjorde jag förresten något som skulle kunna betraktas som konstigt om man inte känner mig. Känner man mig vet man att när jag väl bestämt mig för att göra något så gör jag det, oavsett hur konstigt eller omöjligt det verkar. Jag spårade nämligen meddelst lite detektivarbete upp en kille som jag umgicks en del med på gymnasiet. Det bör väl tilläggas att vi inte talat med varandra på ca 5 år. Gissa vem som blev förvånad när jag ringde hans mobil! Hi-hi! Jag älskar att shockera folk - framför allt mig själv! Förhoppningsvis kommer vi kunna luncha nu i veckan. Jag kan väl förklara lite varför jag ville komma i kontakt med honom, annars verkar jag väl vara världens psyko. Jag är en sådan människa att jag bryr mig. Det här var en av de få människor i den gymasieskolan jag gick i som inte såg så mycket till ytan utan mer bedömde efter vem man var. Så pass öppensinniga människor växer inte direkt på träd (framför allt inte i den åldern) och jag har under flera år undrat hur det har gått för honom. Eftersom jag nu är den galenpanna jag är bestämde jag mig helt enkelt för att försöka hitta honom så jag skulle kunna fråga hur det var, och på den vägen blev det. Jag är inte klok - och så var det med den saken!

2002-11-09

Åsså var det lördag!
Vill börja dagen med att avreagera mig lite. Jag skrev ett långt inlägg igår, men när jag tryckte på knappen för att publicera fick jag bara ett förbannat "page not found" och allt jag hade skrivit bara försvann. Argh! Man jag ju bli irriterad för mindre...

Igår hade jag i alla fall en riktigt trevlig dag. (Tentaveckan äntligen över!) Jag inledde dagen med att lägga pussel i några timmar, ett nöje som underskattas av de flesta. Det finns få saker som får mig på lika bra humör som att klara ett lite mer avancerat pussel på mindre tid än beräknat.
Efter det var det dags att anstränga sig lite med en lång varm dusch. Åh, så jobbigt! När det var avklarat åkte jag och hämtade ut mina nya glasögon, och jag kan ärligt säga att även om glasögon är ohemult dyrt så har det sällan känts så bra att göra av med en massa pengar.

Bara för att fira denna händelse gick jag till en tapas-restaurant och åt middag. Mycket gott, mycket prisvärt och jag blev tokmätt. Jag blev faktiskt så mätt att jag var tvungen att sitta kvar en halvtimme till eftersom jag inte orkade röra mig ur fläcken. Men sen var det dags att brännna lite kalorier med att gå och dansa. När jag säger dansa så menar jag i det här fallet inte vanlig "discodans" utan historiska danser från medeltid och renässans. Väldigt socialt och trevligt, och faktiskt mer ansträngande än man kan tänka sig att det skulle vara. Och jag kan väl säga att det märktes att jag inte varit med på ett tag...

Idag ska jag och Fredrik iväg på en liten utflykt med hans nya bil. Jag gillar att åka bil med honom. Han kör faktiskt riktigt bra (för att vara kille - nej jag skämtade bara). Jag ska väl erkänna att jag är lite rädd för bilar - både åka och köra. Det är därför jag själv inte har något körkort. Fast det känns som att det börjar bli dags att skaffa det nu... Men först av allt är det nog dags att klä på sig och äta lite lunch...

2002-11-05

Tenta och lasagne...
Hade tenta i morse och det kommer nog krävas ett smärre underverk för att jag ska få godkänt, men en sak som känns bra är att just nu känns det som att jag inte bryr mig. Jag har alltid tagit skolan på väldigt stort allvar men har nu äntligen insett att det faktiskt inte är på liv och död. Jag har ju själv valt utbildningen - inte för att jag måste utan för att jag vill - och om jag inte tycker att det är intressant längre kan jag ju också välja att sluta. Det kan ju inte vara meningen att man ska må dåligt av det man gör - oavsett om det är skola, jobb eller förhållanden!

När tentan var över för den här gången sprang jag iväg till en optiker och beställde nya glasögon eftersom jag tröttnat hjärtligt på de jag har nu (och har haft de senaste fem åren ungefär). Ska bli skönt med lite förnyelse. Man kanske skulle tona håret också... Fast det får nog vänta lite till.

Luch åt jag också. Jag och min gode vän Jakob träffades för en liten "lunchdate" på ett fik på söder. De hade faktiskt riktigt god mat - inte bara smörgåsar - och lasagnen jag åt gick inte av för hackor. Det är alltid trevligt att träffa folk man kan slappna av och prata om allt mellan himmel och jord med. Visst kan man ha många vänner och bekanta, men det är bara ett fåtal personer som man kan känna sig riktigt nära. Jag tror det är oerhört viktigt att ha någon som man aldrig behöver skämmas inför oavsett vad man säger eller gör. Det ger ju också ett bra tillfälle att lära känna sig själv bättre, eftersom man annars sällan behöver formulera sina tankar och känslor. Det är ju först när man ska försöka förklara för någon annan som man måste börja analysera det man vill få fram och är ju det bästa sättet att förstå varför man reagerar som man gör i vissa situationer.

Och så dagens citat: "Du kan klä dig tufft, fint eller glammigt. Jag kan se din nallebjörnssjäl ändå." (Loesje)

Jo, förresten. Jag var med min mor på .Yasuragi i Hasseludden igår eftermiddag, och det var så ruskigt skönt! Vilken avkoppling! Bäst av allt var nog den grunda och riktigt varma utomhuspoolen med utsikt över Saltsjön och Lidingö... Tänk, där satt man i solnedgången och softade och det kändes verkligen som att man inte hade ett problem i världen (förutom att glasögonen immade igen, och tog jag av dem försvann ju liksom en del av utsikten)... Det var chi, det

2002-11-02

Trött!
Festen igår blev riktigt lyckad. Folk drack en massa alkohol och hade jättekul, det enda som var trist var att jag var tvungen att gå ganska tidigt eftersom jag skulle jobba idag. När jag kom hem hade jag verkligen en sprängande huvudvärk, men två magnecyl och tre timmar senare lyckades jag i alla fall somna. Så efter att ha sovit så där en tre timmar begav jag mig glad i hågen (nja, inte riktigt) till jobbet. Jag ska väl erkänna att jag var lite tveksam till hur det skulle gå, men det var inte så överdrivet mycket kunder idag så det gick riktigt bra. Sen var det bara att åka hem och äta middag med föräldrarna, och konstatera att jag är nog lite för trött för att orka gå ut ikväll...

Jag har även konstaterat att jag skulle vilja göra vissa förändringar på den här bloggen, men eftersom jag knappast är någon html-guru får jag nog vänta med det tills någon av mina datanörds-polare har tid att hjälpa mig. (Jag råkar anse att det inte nödvändigtvis är något negativ att vara en nörd av något slag - själv är jag bok-nörd). Jag har ju trots allt numera en legitim anledning att lära mig mer om programmering! Framför allt html och java. Fast java är nog ändå strået vassare...

Min far har för övrigt kommit på ett helt underbart uttryck ikväll. Nämligen ordet "väcko" (som är en blandning av "väck" och "pucko"). Jag tycker i alla fall att det verkar vara ett väldigt användbart ord.

Och dagens citat är: "Whenever people agree with me, I always feel I must be wrong." (Oscar Wilde)