2008-11-03

Danska för nybörjare - del 2

Så...

Nu har jag bott i Danmark lite mer än tre månader.

De Unges Boligservice var vänliga nog att ge mig en lägenhet.

CSN var vänliga nog att ge mig pengar. (Men de betalar bara till svenska konton och det kostar pengar att överföra pengarna till ett konto i ett annat land).

Danskarna har varit väldigt snälla hittills, men å andra sidan är jag en annan sorts människa här.

Jag vet inte om det är danskarna som är vänliga eller om det är jag som blivit lättare att tycka om, men jag trivs iaf ohemult bra här.

Roskilde är en mycket vacker och trevlig stad. Lagom stor och lagom liten. Tyvärr ser nog de flesta svenskar bara festivalområdet... Och det ligger verkligen på fel sida av tågspåren!

Ned emot hamnen till är det gamla Roskilde och det genuina Roskilde. Men, som sagt, det är inte många som ser det.

Jag har, förutom turen att bo på "rätt sida" dessutom turen att bo nära mina vänner här.

Mina klasskamrater är trevliga och snälla, men inga jag känner att jag skulle vilja umgås med privat. Jag vet inte om det bara är jag som är allt för kräsen (som vanligt) eller om det bara är så att vi inte är riktigt samma sort. (Tja, ok. Det finns bara en av min sort, men ändå...)

Jag är mest nervös för att jag inte ska kunna lära mig språket snabbt nog. Jag menar - danska är definitivt inte det lättaste språket att lära sig. Framför allt inte uttalet! (Men det hjälper att vara full - man sluddrar ju naturligt då...)

Jag tror dessutom att mina norskakunskaper inte bara hjälper utan även stjälper.

Orden må vara liknande, men det är definitivt olika språk.

Vissa ord är samma på svenska och norska. Andra är samma på svenska och danska. Och andra är samma på norska och danska. Och ytterligare andra är olika på alla tre språk. Eller bara ett eller två...

Det hjälper ju liksom inte mig i min språkliga förvirring...

Jag tror minsann att jag behöver ett jobb i en förskola.

Barn är förvånansvärt bra på att lära en ett nytt språk. De dömer inte, de gör sig inte roliga över hur man låter och förstår de inte är det ok att prova och prova igen tills de förstår. Dessutom har de själva ett väldigt enkelt och grundläggande sätt att kommunicera på vilket ytterligare bidrar till att man vågar lite mer...

Men som sagt. Jag har det bra här och jag tror minsann att jag kommer stanna en bra stund. Det är skönt att äntligen ha något som är mitt - bara mitt! (Tjo, lite possessiv är man allt.)

Nåja. Jag hoppas att det inte dröjer lika länge innan min nästa post.

Den kommer troligen handla om hur de minsta, allra mest uppenbara och självklara saker kan vara annorlunda - även i länder som ligger så nära varandra.

Chi-au! (For now.)