2007-08-24

Jag blir så trött...

Saxat ur Metro Stockholm 17/8

Politiker vill stoppa "kompisknullande"

SEXVANOR. Marie-Louise Ekholm, moderat landstings och kommunpolitiker i Nässjö, tycker att dagens ungdomar är för lössläppta och måste ändra sina sexvanor. I måndags lämnade hon in en motion med förslag som ska minska spridningen av könssjukdomar hos unga. - Det ohejdade kompisknullandet till höger och vänster och ofta utan infektionsskydd är inte hållbart i längden, säger Marie-Louise Ekholm till Expressen.se. Enligt Ekholm är det samhällsklimatet som har lett unga till fler sexpartner. - Jag vill inte moralisera, men jag tycker synd om flickor och pojkar som lever så här, säger hon till Expressen. se. METRO

Nå. Hur ska man nu tolka detta?

Jag kan hålla med om att man måste göra något åt spridningen av könssjukdomar, men att skylla det hela på KK-förhållanden verkar lite konstigt. Framför allt när antalet personer som har s k one-night-stands ökat dramatiskt de senaste åren.

Ekholm har definitivt en poäng i det hon säger om att det är samhällsklimatet som lett till ökningen av sexuella relationer utanför förhållanden och att unga har fler sexpartners (inte nödvändigtvis på samma gång, dock).

Jag kan även hålla med om att det är synd om vissa som lever detta liv. I alla fall om de känner sig tvugna att leva så "för att alla andra gör det".

Men borde man inte försöka finna roten till detta beteende istället för att försöka behandla symptomen? Jag ska förklara:

Att klimatet i samhället förändrats kan nog alla hålla med om. Människor studerar i genomsnitt betydligt längre tid än förr vilket innebär att de kommer ut på jobbmarknaden allt senare. Men även 15 års studier behöver inte leda till en anställning eftersom företagen inte enbart frågar efter kompetens i form av teoretisk kunskap - de vill gärna att den som söker jobbet har "relevant yrkeserfarenhet". Men om man har studerat under många år och (som de flesta studenter) tagit vilket låglönejobb som helst för att hjälpa till att finansiera studierna är det i princip en omöjlighet för de flesta att ha "relevant" yrkeserfarenhet.

Att man studerar allt längre innebär inte bara att man kommer ut på arbetsmarknaden senare. Det innebär också att man "gör karriär" allt senare och att man bor hemma hos sina föräldrar allt längre eftersom man helt enkelt inte har råd att flytta. (Detta är framför allt fallet i storstäderna där bostadssituationen är i det närmaste hopplös för alla som inte är miljonärer).

Detta innebär i sin tur att bildandet av familj skjuts upp eftersom man knappast har tid att "träffa den rätte" när man måste plugga och göra karriär innan man kan finna någon tid att ha ett privatliv.

När man sedan så småningom får ett privatliv vill man kanske ut och resa lite och uppleva världen innan man stadgar sig.

Så när det väl är dags att finna någon är man runt 40 år och inser att det kanske ändå är rätt bekvämt att vara singel eftersom det är svårt att inkorporera någon annan i ens liv när man väl - efter att ha kämpat så hårt under så många år - har skapat sig ett.

Nu är det väl bara så att bara för att man inte har ett fast förhållande så dör ju knappast sexualdriften!

Och nog tycker jag att det är en vettigare lösning att "knulla" kompisar än totala främlingar...

Dessutom har man ju något att tala om efteråt...

Och vidare så är det definitivt något som fungerar för många - att ha någon man kan umgås med och kanske ha sex med när andan faller på utan att behöva lägga en massa tid och energi på tomma löften. Det finns en ärlighet och en rakhet i detta jag finner uppfriskande:

JA, vi trivs ihop
JA, vi har sex ihop
NEJ, vi inbillar oss inte att vi kommer tillbringa resten av vårt liv tillsammans

För vissa kan detta kompisknullande även vara ett sätt att göra uppror mot etablissemanget som fortfarande idealiserar kärnfamiljen.

Nu är det inte så att jag uppmuntrar ansvarslöshet.

Jag tror fortfarande på familjen - även om jag tror att bilden av vad som är en familj kanske måste omvärderas.

Jag tror fortfarande på att vissa människor faktiskt kan "leva lyckiga i alla sina dar".

Men jag tror också att om man vill få stopp på "kompisknullandet" måste man omstrukturera samhället och skapa ett samhälle där man inte behöver kämpa så hårt för att kunna leva och inte bara "klara sig". Det räcker inte med att som politiker förfasa sig och skapa en massa nya regler som styr människors liv ännu mer...

Ja, ja. *suckar* Jag blir så trött...