2003-01-31

The final countdown...

We have lift-off! Håller på att packa som en galning. Första flyttlasset gick igår och det andra går ikväll. Det sista kommer inte bli flyttat förrän nästa helg, eftersom det verkar ovanligt fånigt att packa alla möbler på ett öppet släp när en lillebror kan låna en skåpbil från jobbet nästa helg. Min stora skräck just nu är att jag ska glömma något viktigt. Som p-piller, underkläder, tandborste och handduk. Visserligen har jag redan packat dessa saker men jag är ändå rädd att glömma dem. Vem vet - de kanske packar upp sig själva när jag inte ser på bara för att jävlas...

Det är för övrigt rätt fantastiskt hur mycket skräp som ryms i ett 7,8 kvm "stort" rum. Och hur otroligt mycket av det man har samlat på sig som egentligen inte var något att ha ens från början. Men man sparar det ändå eftersom det ju kan vara "bra att ha". (Det uttrycket har väl ingen hört förut?)

Enda problemet med att jag flyttar är att jag inte kommer ha en dator hemma längre. Men med lite tur kanske detta problem kan åtgärdas inom kort. Det verkar nämligen som att min hyresvärds flickvän har en dator till salu. Så det ska väl kunna lösas på något smidigt sätt.

Igår skulle jag iväg och anmäla mig till en dykkurs, men de hade stängt på torsdagar. Sista inbetalning var idag så det kändes lite svettigt måste jag säga. Men jag ringde och pratade med dem idag och kunde komma förbi och betala på måndag istället eftersom kursen ändå blivit framflyttad. Jag har velat kunna andas under vatten sen jag var så där en 8-9 år, så det känns som att det är på tiden att göra något åt saken.

Skolan är fruktansvärt motig för tillfället, men det blir nog bättre så småningom. På tisdag kommer i alla fall en gästföreläsare som verkar riktigt intressant och talar om alternativ ekologisk vatten- och avloppsrening. Kul! Nu är andraårseleverna tillbaka från praktiken också, så nu finns det åtminstone en hyfsat snygg kille att vila ögonen på emellanåt...

I helgen var jag i Hundfjället och åkte skidor. Förutom att jag lyckades ramla av en knapplift och lite senare få en annan knapplift i huvudet (inte själva knappen utan metallbehållaren som linan ligger i), samt bokstavligen tippa på plan mark när jag stod still får jag väl säga att det gick ganska bra med tanke på att jag bara åkt (utför) vid ett tillfälle tidigare och det var 4 år sen. Kul var det i alla fall och härligt att kunna umgås med ett helt gäng vänner (vi var sammanlagt 24 st.) under en hel helg. Hade tur med rumsindelningen också och fick en trevlig rumskamrat som jag har delat mer än bara rum med tidigare. (Sug på den, du!) ;o)

2003-01-17

YESSSSS!!!

Hoppsan! Jag ska visst flytta hemifrån om två veckor. Vem hade trott att det skulle gå så fort? Fick ett sms i lördags natt om en ledig lägenhet och igår skrevs kontraktet. Visserligen 2:a-hand, men det känns bra ändå! Ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan myndigheterna har meddelat banker och liknande att jag har flyttat. Sist jag tog det ungefär ett år innan alla hade fattat att jag inte bodde i Sverige längre vilket innebar att jag redan hunnit flytta tillbaka innan de hade reagerat. Sedan tog det ytterligare ett år innan de fattade att jag inte längre bodde i Norge... Minst sagt intressant...

Nu ska jag försöka finna någon slags inspiration till att skriva en bullermätningsrapport med ingående metodanalys. Av någon underlig anledning känns det inte så lockande. Framför allt eftersom metoden vi använde (enligt SS 02 52 63 om någon vill veta) är så fruktansvärt tråkigt och komplicerat beskriven att man känner för att börja dunka huvudet i väggen bara man tänker på den. Hiiiiiiaaaaahhh! *bonk*

När jag avklarat denna högst stimulerande verksamhet är det dags att börja läsa en gammal bok om vatten och avlopp för att räkna ut hur mycket vatten per dag som behövs för att försörja en idrottsanläggning med 350 övernattande personer. Samt studera geo-hydrologiska kartor över Gävleborgs län och försöka klura ut hur djupt grundvattnet ligger, hur kraftiga pumpar som krävs för att få upp vattnet och hur brunnen bör konstrueras för att på lämpligaste sätt lufta bort radonet ur vattnet. *bonk* *bonk* *BONK*

Jag är jätteentustiastisk... Jag lovar...

2003-01-12

Söndag.

Jaha. Så var det söndag. Jag brukar normalt sett inte gilla söndagar, men den här blir nog ett undantag. Solen skiner, det är inte så kallt och jag ska träffa några goda vänner och åka skridskor. Jag tillhör dessutom en av de som tycker att man inte kan åka skridskor utan varm choklad så det blir nog lite sådan också... Mums!

Igår var jag hos min morfar och åt en massa god mat. Jag måste säga att jag gillar verkligen min morfar. Han är (liksom större delen av resten av släkten) inte riktigt klok! Hans fru är jättetrevlig och min moster och morbror är hur schyssta som helst. Med andra ord en klar höjdare!

Har dessutom fått tips om en lägenhet, så vem vet? Jag kanske kan flytta hemifrån snart. (Med lite tur, så...) Problemet är bara att jag i så fall inte vet hur jag ska kunna ha råd med den dykarkurs jag hade tänkt ta. Men jag har ju lite undanstoppat, så det ska nog gå ändå. Spännande blir det i alla fall!

Jag har lagt upp två nya länkar. Dels en till Tolkien-sällskapet Forodrim där jag sedan flera år är medlem, och så en till min vän Thomas blog med det fantastiska namnet "Gin och magnecyl".

Hå och hej till nästa gång!

2003-01-09

Back on track...

Tja, så var man hemma igen... Tåget var som försenat, men det var förväntat så det gjorde ingenting. Det tog ändå 5 timmar och 20 minuter - och det kan jag faktiskt leva med... Annars tycker jag inte särskilt mycket om att flyga eller åka tåg, utan föredrar bussen. Jag blir nämligen rastlös och så småningom smått hysterisk av att sitta instängd i tåg eller flygplan utan någon möjlighet att kunna kliva av eller gå ut på mer än tre timmar med flyg och sex timmar med tåg. Av någon outgrundlig anledning verkar detta dock inte gälla bussar eller båtar. Konstigt det där. Jag har kanske drabbats av någon ovanlig form av selektiv klaustrofobi som ingen forskare tidigare hört talas om. Tänk att bli världsberömd för att man fått en psykisk åkomma uppkallad efter sig! Rätt ballt! ...eller kanske inte. Nej, det verkar inte vara någon bra plan.

Däremot kan man ju satsa på att gifta sig rikt. Eller med någon kändis. Typ Bill Gates eller så... Fast han har säkert redan en fru, och för övrigt ska jag försöka undvika datanördar och rollspelare hädanefter. Och träningsfreak. Och... Ja kort sagt ska jag försöka hitta en kille som inte har någon hobby och därmed har mer tid och energi över till mig. :o) Fast... Det låter som en ganska tråkig kille så jag skulle nog tröttna rätt fort. Attans också! Inte ens den bästa plan verkar vara felfri.

Har just avslutat "Dinas bok" av Herbjörg Wassmo (hur tusan gör man ett norskt "Ö" på den här bloggen?). Den var JÄTTEKONSTIG! Jag har läst många underliga böcker i mitt liv, men det här var ju helt groteskt! Hur sjuk kan en hjärna egentligen bli? Att det överhuvudtaget publicerats och dessutom vunnit en massa priser övergår mitt förstånd (inte för att jag påstår att jag är världens mest förståndiga men ändå - det borde finnas gränser). Å andra sidan har jag alltid misstänkt att norrmän inte är riktigt kloka. Det här verkar ju bekräfta min teori ytterligare. (Hej du glada norrman som läser min blog - du vet att jag inte menar dig!)

På måndag börjar föreläsningarna igen, och jag börjar starkt misstänka att jag drabbats av något mystiskt virus under tiden jag var i Oslo, eftersom jag ser fram emot det! Ser också fram emot att åka hem till morfar och äta middag på lördag och att åka skridskor i Kungsträdgården på söndag (det senare iförd konstifika kläder). Hej och hå! Livet är schysst! Jag mår bra! Hoppas alla andra också gör det! Och nej, jag är inte full...

2003-01-06

Hello Oslo!

Ja, så var det då äntligen slut på det eländiga året 2002. Hur kommer det sig att det alltid känns som om nästa år ska bli bättre än det som nyss passerat? Tänk om året som just gått var det bästa i mitt liv? Tänk om allt som sker hädanefter kommer bli rena katastrofen? Fast så kan man ju inte tänka. Inte om man vill leva ett långt och värdefullt liv i alla fall...

Nyårsafton blev jättetrevlig, förresten. Jag var visst bjuden på den där festen som alla andra också skulle på. Tack och lov för det! Och tack Mikaela för en jättebra fest! Som vanligt mådde man som man förtjänat dagen efter, men det var det tusan värt!

När jag piggnat till så pass att jag kunde röra mig var det dags att börja packa. Det gick både fort och smidigt - kanske på grund av att jag börjar få en viss rutin på det där med att bara packa det mest nödvändiga och att tänka igenom exakt vad detta är redan innan jag börjar packa... Så nu sitter jag i Oslo och skriver det här. Det jag har ägnat de senaste dagarna åt är att äta, sova och umgås så lite som möjligt med andra. Det är det som är semester för mig... Försöker dock få tag i några vänner till mig som jag gärna skulle träffa, men de verkar ha rest till Sverige lagom tills jag kom till Norge... Så kan det gå...

Nä, nu tror jag att jag ska ut i kylan och åka in till stan för att kolla mellandagsrean efter ett nytt underställ och nya ullsockor. (De som jag har nu är tillverkade i Norge och näst intill omöjliga att få tag på i Sverige har det visat sig. Så jag får väl passa på...)

Ut i kylan... Men solen skiner i alla fall! :o)