Fick just den här serien skickad till mig av en vän.
Jättekul, tycker jag!
VARNING - om du inte tycker om tentakler och ibland ganska råa under-bältet-skämt kommer du nog inte gilla den. Det är definitivt inget för barn eller pryda...
Visar inlägg med etikett nöje. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nöje. Visa alla inlägg
2007-06-21
2007-06-11
Oj, oj
Nu var det så där länge sedan jag bloggade, igen...
Nåväl. Synd att sitta vid datorn när det är så fint väder, men när jag ändå sitter här kan jag ge en snabb uppdatering.
Sedan sist har jag:
Pluggat och jobbat (inget ovanligt där, alltså)
Varit superförkyld
Ansvarat för serveringen på en bankett med 114 gäster (hör inte till vanligheterna)
Ätit middag med min gode vän M som jag inte hunnit träffa på evigheter
Stannat kvar på puben efter det att M hade gått och hux-flux hade en av bartendrarna bjudit mig på födelsedagsfest - i augusti! (Har definitivt aldrig hänt förr!)
Fikat med A (det var evigheter sen jag tog mig tid att fika)
Varit på privat fest och hamnat hos L och T på efterfest. Har inte något minne av att jag gick och lade mig, men jag vaknade mellan T och kompisen P med kjolen prydligt på en stol bredvid, så... L sov på soffan och det hela var mycket bisarrt. Men trevligt. Fast jag kan väl erkänna att jag inte var helt nykter när jag åkte hem vid 9.30 på morgonen. Jag börjar bli för gammalt för sån't här... *fnissar*
Äntligen kommit ut och tagit en öl med kompisen J som jag inte hunnit prata med på jättelänge. "Efterfest" hos J med Depeche och drinkar, bara vi två. Mysigt! (Varför tar man sig nästan aldrig tid att umgås på tu man hand med sina vänner längre?)
Lämnat in två examinationsarbeten
Varit på företagsfest med ett av jobben. Mycket trevligt! Och efteråt drog jag och en kollega vidare på stan. Det är så skönt att jag äntligen hittat lite vettigt folk att umgås med på jobbet!
Det var det.
Jag har även fått veta att jag kommer få låna en killes lägenhet första helgen i Skottland. (Kommer inte ihåg om jag sagt att jag ska dit, men för säkerhets skull - jag åker till Skottland på midsommarafton och är där till 14 augusti. Nu vet ni!) Jag har varken träffat honom eller killen som ska hämta mig på flygplatsen, men JISSES vad välkommen jag känner mig! Och nästan lite obehaglig till mods eftersom det känns som om jag utnyttjar dem på något sätt. Å andra sidan har jag inte frågat om varken skjuts eller bostad utan de har erbjudit sig frivilligt, så det är väl inte att utnyttja någon egentligen?
Bör kanske tillägga att han som hämtar mig är gift och har barn och den andra kommer inte vara hemma - därav utlånandet av lägenhet - så det är inte någon internetflirt eller så. Jag har dessutom bara mailat med en av dem (han som är gift).
Jag kom även på att de sista veckorna jag kommer vara i Skottland (när jag hade tänkt vara i Edinburgh) är det GIGANTISK kulturfestival där. Tur att jag upptäckte det nu, för det var inte många vandrarhem som fortfarande hade lediga bäddar och om jag inte fått veta att Edinburgh Fringe Festival började ca 14 dagar innan jag trodde att det skulle börja och åkt dit och försökt hitta en ledig bädd på plats, så... *ryser* Nu har jag reserverat plats på ett vandrarhem mitt i smeten (ca 50 m från Princes Street), och det blev inte så fasligt dyrt heller! Yippie!
Nåväl. Ska snart ut i solen igen...
Men jag vill passa på att tala om att jag kommer försöka uppdatera bloggen så ofta det går under resan med anekdoter och reserutter (och kanske några foton också om jag får till det - annars kommer det en hel bunt med foton i augusti när jag kommit hem).
Ha det superskönt tills vidare och passa på att vara ute och ladda vitaminbatterierna nu - det kommer en vinter i år igen, med mörker och kyla. Tänk på det innan ni gnäller på värmen och ljuset!
Too-di-loo!
Nåväl. Synd att sitta vid datorn när det är så fint väder, men när jag ändå sitter här kan jag ge en snabb uppdatering.
Sedan sist har jag:
Pluggat och jobbat (inget ovanligt där, alltså)
Varit superförkyld
Ansvarat för serveringen på en bankett med 114 gäster (hör inte till vanligheterna)
Ätit middag med min gode vän M som jag inte hunnit träffa på evigheter
Stannat kvar på puben efter det att M hade gått och hux-flux hade en av bartendrarna bjudit mig på födelsedagsfest - i augusti! (Har definitivt aldrig hänt förr!)
Fikat med A (det var evigheter sen jag tog mig tid att fika)
Varit på privat fest och hamnat hos L och T på efterfest. Har inte något minne av att jag gick och lade mig, men jag vaknade mellan T och kompisen P med kjolen prydligt på en stol bredvid, så... L sov på soffan och det hela var mycket bisarrt. Men trevligt. Fast jag kan väl erkänna att jag inte var helt nykter när jag åkte hem vid 9.30 på morgonen. Jag börjar bli för gammalt för sån't här... *fnissar*
Äntligen kommit ut och tagit en öl med kompisen J som jag inte hunnit prata med på jättelänge. "Efterfest" hos J med Depeche och drinkar, bara vi två. Mysigt! (Varför tar man sig nästan aldrig tid att umgås på tu man hand med sina vänner längre?)
Lämnat in två examinationsarbeten
Varit på företagsfest med ett av jobben. Mycket trevligt! Och efteråt drog jag och en kollega vidare på stan. Det är så skönt att jag äntligen hittat lite vettigt folk att umgås med på jobbet!
Det var det.
Jag har även fått veta att jag kommer få låna en killes lägenhet första helgen i Skottland. (Kommer inte ihåg om jag sagt att jag ska dit, men för säkerhets skull - jag åker till Skottland på midsommarafton och är där till 14 augusti. Nu vet ni!) Jag har varken träffat honom eller killen som ska hämta mig på flygplatsen, men JISSES vad välkommen jag känner mig! Och nästan lite obehaglig till mods eftersom det känns som om jag utnyttjar dem på något sätt. Å andra sidan har jag inte frågat om varken skjuts eller bostad utan de har erbjudit sig frivilligt, så det är väl inte att utnyttja någon egentligen?
Bör kanske tillägga att han som hämtar mig är gift och har barn och den andra kommer inte vara hemma - därav utlånandet av lägenhet - så det är inte någon internetflirt eller så. Jag har dessutom bara mailat med en av dem (han som är gift).
Jag kom även på att de sista veckorna jag kommer vara i Skottland (när jag hade tänkt vara i Edinburgh) är det GIGANTISK kulturfestival där. Tur att jag upptäckte det nu, för det var inte många vandrarhem som fortfarande hade lediga bäddar och om jag inte fått veta att Edinburgh Fringe Festival började ca 14 dagar innan jag trodde att det skulle börja och åkt dit och försökt hitta en ledig bädd på plats, så... *ryser* Nu har jag reserverat plats på ett vandrarhem mitt i smeten (ca 50 m från Princes Street), och det blev inte så fasligt dyrt heller! Yippie!
Nåväl. Ska snart ut i solen igen...
Men jag vill passa på att tala om att jag kommer försöka uppdatera bloggen så ofta det går under resan med anekdoter och reserutter (och kanske några foton också om jag får till det - annars kommer det en hel bunt med foton i augusti när jag kommit hem).
Ha det superskönt tills vidare och passa på att vara ute och ladda vitaminbatterierna nu - det kommer en vinter i år igen, med mörker och kyla. Tänk på det innan ni gnäller på värmen och ljuset!
Too-di-loo!
2007-05-14
Jag vill tacka...
... livet, som givit mig så myyckeeet...
Nej, skämt å sido (fast mitt liv ÄR ändå rätt trevligt!).
Jag måste verkligen tacka The Medicine Show, Douglas Unger och Moa som förgyllde min onsdagskväll! Ni rockar fett!
Tack även till L och A (1) för trevligt sällskap och A (2) för ett mycket trevligt samtal på Kvarnen efteråt.
Puss på er allihop!
And on a different note (*garvar* - var det någon som fattade skämtet? *garvar ännu mer*)
Jag HATAR att vara förkyld! Vaknade tre i morse av att jag var så snuvig att jag var tvungen att snyta mig varannan minut ungefär, och av att jag hade rethosta. Jag tycker verkligen rethosta känns fullständigt meningslöst! Hellre rejäl hosta där man känner att det faktiskt "händer" något när man hostar! Ja, ja - för mycket information. Jag vet...
Nåja. Jag lyckades aldrig somna om efter det, så jag hade "bara" varit vaken fyra timmar när väckarklockan ringde. Då segade jag mig upp och gjorde lite thé med mjölk och honung (gillar egentligen inte sötat thé, men jag tänkte att det nog var bra mot hostan) och fick i mig lite jordgubbskräm innan jag satte mig på bussen och åkte till skolan. Jag hade egentligen mycket hellre legat hemma och försökt sova och få ned febern, men jag tänkte att eftersom det på schemat stod att vi skulle ha genomgång inför examinationen som är om några veckor tänkte jag att det nog kunde vara bra att gå - om inte annat för att skaffa mig de sista kompendierna och boka examinationsdatum för den muntliga delen.
Nåväl. Jag var där 20 minuter tidigt efter en bisarrt folktom resa med SL (jag brukar åka den tiden och det brukar vara fullsmockat!) och tog mig ned i en bisarrt folktom korridor. Normalt sett brukar korridorerna fyllas av folk 15-10 min innan föreläsningarna/seminarierna börjar. Nu var det jag, en lokalvårdare och en tjej som såg vilsen ut i hela korridoren! Fem i nio kom en kille från min grupp gående. Då hade jag förgäves försökt ringa några andra för att få veta om det blivit någon salsändring eller så. Jag fick bara tag i två och de var båda på väg till skolan och ingen av dem hade hört något. Jag kände mig vid det här laget som om jag blivit transporterad in i någon underlig parallellvärld á la Stephen Kings "Pestens Tid" där nästan hela befolkningen "mystiskt" försvunnit. Dimman och den medföljande tystnaden gjorde intrycket än starkare...
Nåväl, klasskamrat E fick slutligen tag i någon som talade om att seminariet blivit inställt. TÄNK vad bra om jag fått veta det INNAN jag åkte hemifrån över en timme tidigare. Nå, jag ringde snabbt till den som satt på tunnelbanan, så hon kunde vända (hon har minst lika lång resväg som jag) och sedan lyckades jag med något smått otroligt! Trots trötthets-, feber- och förkylningsbedövning av hjärnan kom jag på att den andra klasskamraten hade sagt att hon höll på att parkera vid skolan när jag ringt henne några minuter tidigare. Kvickt som attan ringde jag henne, meddelade att det var inställt och frågade om hon hade bilen samt om jag möjligen isf kunde få åka med tillbaka. Vi bor nämligen bara några minuter med bil från varandra!
Tack och lov hade den mystiska dimman gjort att hon valt att inte ta motorcykeln idag, och jag fick skjuts HELA VÄGEN HEM! Vilka underbara människor det finns! Dessutom hade hon hälften av det kompendium jag skulle ha (hade råkat få med sig fel del), så jag kan iaf börja med den delen!
Ibland löser livet bara saker åt en på ett fantastiskt sätt!
Nu hoppas jag bara att jag kan bli av med den här förkylningen snabbt som attan eftersom jag ska baka lunchpajer till 20 personer, såga med ca. 6 småträd, samla vackra, kala kvistar i skogen, göra innovativa "serveringstunikor" av säckar, ordna kartonger som är tillräckligt stabila för att ha som soptunnor och leverera detta till stan - helst innan fredag! (Fast går saker enligt plan kommer en bil och hämtar mig och träd och allt på fredag förmiddag - SL brukar inte bli så glada när man kommer med träd på bussen...)
=)
På torsdag ska jag ha genomgång av bordsservering för de som är nya och på lördag ska jag basa för serveringsstyrkan på 14 pers som ska se till att alla gäster på banketten vi ska ha får mat och dryck.
Och på söndag ska jag ta emot en grupp ryska reportrar som ska få information om Hammarby Sjöstad och miljösatsningarna där.
Tack och lov kommer inte ryssarna förrän på eftermiddagen/kvällen så jag kanske t o m kan ta mig en drink i baren efter middagen på lördag. Om jag känner mig tillräckligt frisk då vill säga... Annars får jag väl åka dit och basa och sedan åka hem. Fast det känns ju lite trist. Det tar ju ändå 1½ timme (minst) kommunalt - och jag har varken bil eller körkort så jag har inget val.
No rest for the wicked!
Sådeså!
Nej, skämt å sido (fast mitt liv ÄR ändå rätt trevligt!).
Jag måste verkligen tacka The Medicine Show, Douglas Unger och Moa som förgyllde min onsdagskväll! Ni rockar fett!
Tack även till L och A (1) för trevligt sällskap och A (2) för ett mycket trevligt samtal på Kvarnen efteråt.
Puss på er allihop!
And on a different note (*garvar* - var det någon som fattade skämtet? *garvar ännu mer*)
Jag HATAR att vara förkyld! Vaknade tre i morse av att jag var så snuvig att jag var tvungen att snyta mig varannan minut ungefär, och av att jag hade rethosta. Jag tycker verkligen rethosta känns fullständigt meningslöst! Hellre rejäl hosta där man känner att det faktiskt "händer" något när man hostar! Ja, ja - för mycket information. Jag vet...
Nåja. Jag lyckades aldrig somna om efter det, så jag hade "bara" varit vaken fyra timmar när väckarklockan ringde. Då segade jag mig upp och gjorde lite thé med mjölk och honung (gillar egentligen inte sötat thé, men jag tänkte att det nog var bra mot hostan) och fick i mig lite jordgubbskräm innan jag satte mig på bussen och åkte till skolan. Jag hade egentligen mycket hellre legat hemma och försökt sova och få ned febern, men jag tänkte att eftersom det på schemat stod att vi skulle ha genomgång inför examinationen som är om några veckor tänkte jag att det nog kunde vara bra att gå - om inte annat för att skaffa mig de sista kompendierna och boka examinationsdatum för den muntliga delen.
Nåväl. Jag var där 20 minuter tidigt efter en bisarrt folktom resa med SL (jag brukar åka den tiden och det brukar vara fullsmockat!) och tog mig ned i en bisarrt folktom korridor. Normalt sett brukar korridorerna fyllas av folk 15-10 min innan föreläsningarna/seminarierna börjar. Nu var det jag, en lokalvårdare och en tjej som såg vilsen ut i hela korridoren! Fem i nio kom en kille från min grupp gående. Då hade jag förgäves försökt ringa några andra för att få veta om det blivit någon salsändring eller så. Jag fick bara tag i två och de var båda på väg till skolan och ingen av dem hade hört något. Jag kände mig vid det här laget som om jag blivit transporterad in i någon underlig parallellvärld á la Stephen Kings "Pestens Tid" där nästan hela befolkningen "mystiskt" försvunnit. Dimman och den medföljande tystnaden gjorde intrycket än starkare...
Nåväl, klasskamrat E fick slutligen tag i någon som talade om att seminariet blivit inställt. TÄNK vad bra om jag fått veta det INNAN jag åkte hemifrån över en timme tidigare. Nå, jag ringde snabbt till den som satt på tunnelbanan, så hon kunde vända (hon har minst lika lång resväg som jag) och sedan lyckades jag med något smått otroligt! Trots trötthets-, feber- och förkylningsbedövning av hjärnan kom jag på att den andra klasskamraten hade sagt att hon höll på att parkera vid skolan när jag ringt henne några minuter tidigare. Kvickt som attan ringde jag henne, meddelade att det var inställt och frågade om hon hade bilen samt om jag möjligen isf kunde få åka med tillbaka. Vi bor nämligen bara några minuter med bil från varandra!
Tack och lov hade den mystiska dimman gjort att hon valt att inte ta motorcykeln idag, och jag fick skjuts HELA VÄGEN HEM! Vilka underbara människor det finns! Dessutom hade hon hälften av det kompendium jag skulle ha (hade råkat få med sig fel del), så jag kan iaf börja med den delen!
Ibland löser livet bara saker åt en på ett fantastiskt sätt!
Nu hoppas jag bara att jag kan bli av med den här förkylningen snabbt som attan eftersom jag ska baka lunchpajer till 20 personer, såga med ca. 6 småträd, samla vackra, kala kvistar i skogen, göra innovativa "serveringstunikor" av säckar, ordna kartonger som är tillräckligt stabila för att ha som soptunnor och leverera detta till stan - helst innan fredag! (Fast går saker enligt plan kommer en bil och hämtar mig och träd och allt på fredag förmiddag - SL brukar inte bli så glada när man kommer med träd på bussen...)
=)
På torsdag ska jag ha genomgång av bordsservering för de som är nya och på lördag ska jag basa för serveringsstyrkan på 14 pers som ska se till att alla gäster på banketten vi ska ha får mat och dryck.
Och på söndag ska jag ta emot en grupp ryska reportrar som ska få information om Hammarby Sjöstad och miljösatsningarna där.
Tack och lov kommer inte ryssarna förrän på eftermiddagen/kvällen så jag kanske t o m kan ta mig en drink i baren efter middagen på lördag. Om jag känner mig tillräckligt frisk då vill säga... Annars får jag väl åka dit och basa och sedan åka hem. Fast det känns ju lite trist. Det tar ju ändå 1½ timme (minst) kommunalt - och jag har varken bil eller körkort så jag har inget val.
No rest for the wicked!
Sådeså!
2007-05-09
Dagen efter
Såhär dagen efter mitt sömn-EEG, kan jag säga att jag är rätt trött. Fast inte så mycket mer än vanligt...
Stort tack till nattsköterskan H som var mycket trevlig och professionell. Jag ser detta som lite terapi mot min sjukhusskräck. Jag överlevde ju trots allt...
Nu ska jag ta mig en liten tupplur så jag är laddad till kvällens spelning.
Vilket också får bli dagens tips:
Douglas Unger (med band och gäster)
Mosebacke kl. 20.30
Entré: 40 kr.
Vi kanske ses där?
Stort tack till nattsköterskan H som var mycket trevlig och professionell. Jag ser detta som lite terapi mot min sjukhusskräck. Jag överlevde ju trots allt...
Nu ska jag ta mig en liten tupplur så jag är laddad till kvällens spelning.
Vilket också får bli dagens tips:
Douglas Unger (med band och gäster)
Mosebacke kl. 20.30
Entré: 40 kr.
Vi kanske ses där?
2007-05-07
Nu var det länge sedan sist...
Tyvärr har livet varit ovanligt stressfyllt den sista tiden, så jag har inte hunnit blogga på ett tag.
De stora ämnena senaste tiden har varit:
bikiniväder i mars
snöfall som sabbade bikinivädret
bikiniväder igen
mer normalt vårväder
Även (i vanlig ordning):
skola, jobb, skola, jobb, skola, jobb, mer skola och ännu mera jobb
Jag har även fått en god vän via nätet (nej det är ingen flirt - han är gift och har barn), som jag tjötar med via MySpace IM så fort jag har tillfälle.
Hade trevligt besök av en vän jag inte sett på länge, tyvärr var väl inte jag så trevlig med tanke på hur trött jag var.
Har fått erbjudande om jobb till hösten, som jag imorgon måste ge besked om ifall jag vill ha. Det skulle då innebära att jag fick lägga studierna på is ett tag, vilket känns lite trist. Samtidigt är det ett jobb jag trivs med och som verkligen är unikt. Mig veterligen finns det bara två såna jobb i hela världen, och jag skulle i så fall ha ett av dem.
Jag har bokat min Skottlandsresa nu. Men eftersom jag inte vet om jag kan börja två veckor efter utsatt datum på min nya anställning vet jag inte vad som händer med den. Inte slutet på den iaf...
Jag har även fastnat i "Rome"-träsket och hittat en riktig läckerbit att dräggla över. Men det är lite skönt att ha någon form av avkoppling...
Och imorgon ska jag sova på sömnlabbet på Huddinge Sjukhus. Det känns riktigt läskigt - jag gillar verkligen inte sjukhus! Men jag får ta med mig en egen kudde, pyjamas och en liten maskot och det känns iaf aningen tryggare. Fast att jag ska få massa elektroder klistrade till hårbotten och en massa annan mätutrustning monterad på mig innan jag ska sova känns mindre exalterande. Nåja. Vi får väl se hur det går. Förhoppningsvis kommer de väl hitta någon ledtråd till varför jag aldrig blir utvilad hur mycket eller lite jag än sover...
Tjipp, tjopp tills vidare!
De stora ämnena senaste tiden har varit:
bikiniväder i mars
snöfall som sabbade bikinivädret
bikiniväder igen
mer normalt vårväder
Även (i vanlig ordning):
skola, jobb, skola, jobb, skola, jobb, mer skola och ännu mera jobb
Jag har även fått en god vän via nätet (nej det är ingen flirt - han är gift och har barn), som jag tjötar med via MySpace IM så fort jag har tillfälle.
Hade trevligt besök av en vän jag inte sett på länge, tyvärr var väl inte jag så trevlig med tanke på hur trött jag var.
Har fått erbjudande om jobb till hösten, som jag imorgon måste ge besked om ifall jag vill ha. Det skulle då innebära att jag fick lägga studierna på is ett tag, vilket känns lite trist. Samtidigt är det ett jobb jag trivs med och som verkligen är unikt. Mig veterligen finns det bara två såna jobb i hela världen, och jag skulle i så fall ha ett av dem.
Jag har bokat min Skottlandsresa nu. Men eftersom jag inte vet om jag kan börja två veckor efter utsatt datum på min nya anställning vet jag inte vad som händer med den. Inte slutet på den iaf...
Jag har även fastnat i "Rome"-träsket och hittat en riktig läckerbit att dräggla över. Men det är lite skönt att ha någon form av avkoppling...
Och imorgon ska jag sova på sömnlabbet på Huddinge Sjukhus. Det känns riktigt läskigt - jag gillar verkligen inte sjukhus! Men jag får ta med mig en egen kudde, pyjamas och en liten maskot och det känns iaf aningen tryggare. Fast att jag ska få massa elektroder klistrade till hårbotten och en massa annan mätutrustning monterad på mig innan jag ska sova känns mindre exalterande. Nåja. Vi får väl se hur det går. Förhoppningsvis kommer de väl hitta någon ledtråd till varför jag aldrig blir utvilad hur mycket eller lite jag än sover...
Tjipp, tjopp tills vidare!
2007-03-16
Nu är det officiellt!
Jag är en nörd!
I lördags jobbade jag på ett baluns som ett energiföretag hade. Kvällens tema var självfallet Schlager. Först skulle det ätas, drickas och socialiseras på mitt jobb och sedan skulle en buss komma och hämta folket för att köra dem till Globen och den stora finalen. Jag var trött och sliten efter att ha suttit uppe och pluggat hela natten, men skötte enligt utsago mitt värdinneskap med bravur. Min plan var att hjälpa cateringfirman att städa iordning efter middagen och sedan sätta mig på bussen och vara hemma i tid för att se finalen på tv. Men så blev det inte!
Istället fick jag följa med till Globen eftersom någon hade sjukanmält sig!
OJ vad jag blev glad! Det bör i sammanhanget nämnas att jag inte missat en enda final (svensk eller europeisk) de senaste femton åren eller så... Kan ni förstå hur glad jag blev när jag fick se det live!?! Och dessutom va det enligt min mening ett ovanligt starkt starfält i år.
Nåväl, stämningen i Globen var på topp och artisterna skötte sig utomordentligt bra. Dessutom var det kul att se the Ark live igen. (Jag såg dem när jag bodde i Oslo). Och så VANN RÄTT LÅT! Ytterligare en bonus, alltså! Annars brukar mina favoriter som bäst placera sig på tredje plats, och inte helt sällan bland de sista tre låtarna... Och under segerframträdandet stod större delen av publiken upp och dansade och sjöng med i vinnarlåten. Det var verkligen jätteskoj!
Sedan visade det sig att en av deltagarna från energibolaget var kusin med Ola Salo, och då var det ju extra kul bara för det.
Och nu följer en redogörelse av händelserna i Green Room. D v s det som INTE visades på tv. Var tv-tittarna missade var ett helt fantastiskt humant och trevligt uppträdande av ovan nämnda sångare. Under snabbgenomgångarna av låtarna gick han nämligen runt och dansade och sjöng med i alla de andras bidrag och vandrade mellan borden och peppade de andra artisterna. DET är väl så trevligt och proffesionellt som man kan önska? Måste säga att han steg oerhört i min aktning efter det. Synd att tv-tittarna inte fick se att det inte bara är konkurrens och intriger artisterna emellan...
När jag kom ut från Globen stod en hel rad limousiner och väntade (jag tror att det var fem vita och en svart, men det kan ha varit fler - jag hade lite bråttom...) och det delades ut guldfärgade "löpsedlar" med the Ark på. Tunnelbanestationen var knökfull, men jag lyckades på något sätt ändå klämma mig på den första tunnelbanan som kom. Det kändes nästan lite som morgonrusningen (man behövde inte stå för egen maskin - det var så fullt att det inte fanns en chans att man skulle ramla!) med undantag för att stämningen var på topp - till skillnad från morgonrusingen då alla är sura och stressade.
När jag kom till Slussen var det fem minuter tills min buss skulle gå, och eftersom jag aldrig trott att jag skulle hinna med den var det ytterligare en bonus! Så jag var hemma hel och lycklig strax efter elva... Tjohooo! Men cheeezus vad trött jag var då...
Nåja. Kan man bli så lycklig av att gå på Schlagerfestivalen MÅSTE man ju bara vara en nörd. Så jag säger bara: Say it once, say it loud - I'm a nerd, and I'm proud of it!
I lördags jobbade jag på ett baluns som ett energiföretag hade. Kvällens tema var självfallet Schlager. Först skulle det ätas, drickas och socialiseras på mitt jobb och sedan skulle en buss komma och hämta folket för att köra dem till Globen och den stora finalen. Jag var trött och sliten efter att ha suttit uppe och pluggat hela natten, men skötte enligt utsago mitt värdinneskap med bravur. Min plan var att hjälpa cateringfirman att städa iordning efter middagen och sedan sätta mig på bussen och vara hemma i tid för att se finalen på tv. Men så blev det inte!
Istället fick jag följa med till Globen eftersom någon hade sjukanmält sig!
OJ vad jag blev glad! Det bör i sammanhanget nämnas att jag inte missat en enda final (svensk eller europeisk) de senaste femton åren eller så... Kan ni förstå hur glad jag blev när jag fick se det live!?! Och dessutom va det enligt min mening ett ovanligt starkt starfält i år.
Nåväl, stämningen i Globen var på topp och artisterna skötte sig utomordentligt bra. Dessutom var det kul att se the Ark live igen. (Jag såg dem när jag bodde i Oslo). Och så VANN RÄTT LÅT! Ytterligare en bonus, alltså! Annars brukar mina favoriter som bäst placera sig på tredje plats, och inte helt sällan bland de sista tre låtarna... Och under segerframträdandet stod större delen av publiken upp och dansade och sjöng med i vinnarlåten. Det var verkligen jätteskoj!
Sedan visade det sig att en av deltagarna från energibolaget var kusin med Ola Salo, och då var det ju extra kul bara för det.
Och nu följer en redogörelse av händelserna i Green Room. D v s det som INTE visades på tv. Var tv-tittarna missade var ett helt fantastiskt humant och trevligt uppträdande av ovan nämnda sångare. Under snabbgenomgångarna av låtarna gick han nämligen runt och dansade och sjöng med i alla de andras bidrag och vandrade mellan borden och peppade de andra artisterna. DET är väl så trevligt och proffesionellt som man kan önska? Måste säga att han steg oerhört i min aktning efter det. Synd att tv-tittarna inte fick se att det inte bara är konkurrens och intriger artisterna emellan...
När jag kom ut från Globen stod en hel rad limousiner och väntade (jag tror att det var fem vita och en svart, men det kan ha varit fler - jag hade lite bråttom...) och det delades ut guldfärgade "löpsedlar" med the Ark på. Tunnelbanestationen var knökfull, men jag lyckades på något sätt ändå klämma mig på den första tunnelbanan som kom. Det kändes nästan lite som morgonrusningen (man behövde inte stå för egen maskin - det var så fullt att det inte fanns en chans att man skulle ramla!) med undantag för att stämningen var på topp - till skillnad från morgonrusingen då alla är sura och stressade.
När jag kom till Slussen var det fem minuter tills min buss skulle gå, och eftersom jag aldrig trott att jag skulle hinna med den var det ytterligare en bonus! Så jag var hemma hel och lycklig strax efter elva... Tjohooo! Men cheeezus vad trött jag var då...
Nåja. Kan man bli så lycklig av att gå på Schlagerfestivalen MÅSTE man ju bara vara en nörd. Så jag säger bara: Say it once, say it loud - I'm a nerd, and I'm proud of it!
2006-11-21
Saker att göra när man egentligen borde plugga:
Saker att göra när man egentligen borde plugga:
- Läsa spännande artiklar och spela spel här.
- Diska.
- Omorganisera CD-skivorna.
- Äta.
- Titta på brittiska kriminalserier.
- Ta en promenad.
- Poppa popcorn.
- Knarka.
- Läsa bok.
- Äta. Mer.
- Lyssna på skatorna som leker på taket så det dunsar på ett skojigt sätt.
- Blogga.
- Smurfa runt på nätet.
- Kolla mailen var tredje minut.
- Trakassera kompisarna på ett internet community.
- Läsa igenom mitt bloggarkiv.
- Konstatera att jag verkar vara en person som antingen är glad eller ledsen men sällan något däremellan - om man dömer efter innehållet i bloggarkivet.
- Konstatera att jag verkar vara betydligt mer glad än ledsen.
- Konstatera att jag verkar vara en obotlig optimist.
- Konstatera att jag tänker på tooook för mycket.
- Känna sig lat.
Listan kan göras hur lång som helst. Men nu ska jag nog äta lite. Och sedan göra det jag egentligen ska göra och inte något av ovanstående...
Önska mig lycka till! Jag är inte så värst disciplinerad idag, jag... =)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
){kind=link}